I takt med Försvarsmaktens ökade engagemang internationellt och det faktum att alla insatsförband inom Försvarsmakten ska kunna verka på alla konfliktnivåer och i en urban miljö kommer nya krav och behov på bekämpningsförmågan att uppstå avseende precisionsbekämpning.Med hjälp av ett GIS kopplat till EOI:et vid en insats i en urban miljö kan en rad vinster erhållas för att stödja artilleriet vad avser precisionsbekämpning. Exempel på sådana områden är: målverifiering, justering av målkoordinater, lägesuppfattning avseende målets närmiljö, redovisning och presentation av verkansområde inför en insats för dimensionering av verkan..

Då dagens konflikter ofta utspelar sig mitt ibland civilbefolkningen och där aktörerna kan utgöras av allt från miliser till kriminella gäng ställs det nya krav på de militära förmågorna för att kunna agera i dessa komplexa miljöer. En generell trend för dagens artilleriförband är att de används till att verka mot mindre målgrupper utgörandes av två till fyra personer. Erfarenheter från konflikter i likhet med de i Irak och Afghanistan har visat på vikten av tillgång till precisionsbekämpning med indirekt eld för att undvika förluster bland de civila. En förutsättning för att kunna genomföra precisionbekämpning är att målets position kan lägesbestämmas med en mycket hög noggrannhet.Med hjälp av ett digitalt eldledningsstödssystem innehållandes en tredimensionell digital karta kopplat till EOI:et kan positionsfel i måluttaget i en urban miljö reduceras till under metern. .

Smärta är en av de vanligaste anledningarna till sjukvårdskontakt. Inom akutsjukvården förekommer brister i omhändertagandet av barns smärta. Upplevelsen av smärta är subjektiv och komplex samt påverkas av flera faktorer. Det är en komplex uppgift för sjuksköterskan att bedöma samt behandla smärta hos barn och en ofullständig smärtbedömning kan leda till inadekvat smärtbehandling. Studiens syfte var att beskriva och jämföra instrument som bedömer smärta hos barn inom akutsjukvården.  En litteraturstudie genomfördes, där resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar.

Personer som drabbats av demenssjukdom kan ha svårigheter att självrapportera smärta på grund av den kognitiva nedsättning som följer sjukdomen. En stor uppgift för vårdpersonal är därför att ha kunskaper om hur smärta kan identifieras inom denna patientgrupp. Detta skulle, om adekvat smärtbehandling sätts in, medföra en minskning av onödigt lidande samt en ökad livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur vårdpersonal kan identifiera smärta hos äldre individer med demenssjukdom. Metoden har följt Goodmans (1993) sju steg för litteratursökning och sammanställning av evidensbaserad forskning inom hälsa och sjukvård.

SAMMANFATTNINGBakgrundPerifer venkateter (PVK) är en medicinsk produkt bestående av en tunn kateter som, med hjälp av en ledarkanyl, förs in i en perifer ven för att kunna tillföra patienten läkemedel, näring, vätska och blodprodukter. Inläggande av PVK är ett vanligt förekommande ingrepp inom sjukvården. För att undvika komplikationer relaterade till PVK finns i Sverige nationella riktlinjer. Det finns även internationella riktlinjer gällande vårdhygien i allmänhet. Det ligger i sjuksköterskans uppgift att hantera PVK i enlighet med dessa riktlinjer.